2011 - ett händelserikt år
Den ekonomiska tillväxten i världen försvagades under 2011, trots att många prognoser pekade på motsatsen vid årets början. Turbulensen på de finansiella marknaderna blev stor. En svår jordbävning i Japan, oroligheter i Mellanöstern samt - i ständigt fokus - staters skuldkriser och euro-samarbetets vara eller inte vara. Utvecklingen på världens aktiemarknader var över lag svag.
Oroliga aktiemarknader
Året inleddes positivt och många hyste förhoppningar om fortsatt stark tillväxt. Den positiva börsutvecklingen varade fram till mitten av februari för att därefter vända nedåt. Investerarna började då åter oroa sig över eurosamarbetet och den höga skuldsättningen i flera europeiska länder.
I början av mars förstärktes börsfallet dels av uppblossande oroligheter i Mellanöstern, dels av att Japan, världens tredje största ekonomi, drabbades av en svår jordbävning med stora skador som följd.
Aktiemarknaderna återhämtade sig tillfälligt i mitten av mars, för att sedan efter ett par månader vända nedåt igen. Börsnedgången utlöstes av de svåra skuldproblemen i både USA och Europa.
Vid årets slut hade den svenska aktiemarknaden utvecklats negativt och fallit cirka 17 procent, vilket i stor sett var i linje med Kontinentaleuropa. Den engelska och den schweiziska aktie-marknaden, som är defensiva till sin sammansättning, klarade sig relativt bra, men backade ändå med mer än fem procent under året. Bland årets vinnare återfanns den amerikanska börsen, som slutade i stort sett oförändrad. Tillväxtmarknaderna gick över lag sämre än de utvecklade marknaderna.
Även oro på räntemarknaderna
Oron på aktiemarknaderna bidrog till rekordlåga räntenivåer under året. Investerare sålde aktier till förmån för säkrare räntebärande placeringar.
Tidvis var likviditeten i banksystemet så låg att centralbankerna tvingades till samordnade aktioner för att undvika problem. Räntorna föll under året på alla större marknader inklusive Sverige.
Europa - oro över skuldsättning och valutasamarbete
I Europa gick debatten het under året om ländernas budgetproblem, höga skuldsättningsnivåer och valutasamarbetets vara eller inte vara. Politiker från hela EU höll krismöte efter krismöte. Inte mindre än tre gånger under 2011 hölls toppmöten där man sade sig ha funnit en tillfredsställande och slutgiltig lösning på skuldsättningsproblematiken.
Men fokus har i praktiken mestadels handlat om att finna kortsiktiga lösningar i hopp om att lugna utvecklingen på finansmarknaderna. Eftersom långsiktiga åtgärder saknats för att komma till rätta med den underliggande problematiken fortsatte ändå turbulensen. Mot slutet av året började politikerna att diskutera en gemensam skatte- och finanspolitik i euroländerna, vilket gav en viss lugnande effekt på finansmarknaderna.
Vägen till en gemensam europeisk skatte- och finanspolitik är både lång och politiskt mycket svår. Det är därför knappast troligt att sista ordet hörts om detta.
USA:s rekordstora skuldsättning i fokus
Under den senare delen av juli vändes fokus mot USA:s höga skuldsättningsnivåer och stora budgetproblem. Skuldsättningen hade då stigit till nya rekordnivåer och oenigheten bland USA:s politiker, om vilka åtgärder som behövde vidtas, bidrog till att aktiemarknader i hela världen började falla i snabb takt.
Vid inledningen av augusti månad rådde stor oro på världens börser med dramatiska kursfall till följd. Under stor press om betalningsinställelse enades de amerikanska politikerna om en lösning, efter vilken den amerikanska börsen återhämtade sig.
Oro i Mellanöstern, men relativt stabilt oljepris
I början av året befarades att oroligheterna, som börjat i Tunisien och därefter spred sig vidare över Mellanöstern, skulle ge kraftigt stigande oljepris. Detta skulle försämra en redan försvagad ekonomisk tillväxt i världen. Oljeprisutvecklingen var dock relativt stabil, troligtvis på grund av den svaga ekonomiska tillväxten i världen. Detta dämpade efterfrågan på olja och höll ner oljepriset.